Nygrans flora
Här kan du bläddra genom vackra bilder på de många växter som finns i naturen kring Nygran. Text: Juliette Guillet Söderberg.

Blåklocka Campanula rotundifolia
"Oh! roses and lilies are fair to see;
But the wild bluebell is the flower for me." - Louisa A. Meredith
Blåklockan kommer ursprungligen från Spanien och Portugal, men nu är den spridd över stora delar av jordklotet. I Sverige finns den i hela landet, och den växer ofta på torra, öppna platser, som våra skogsbryn. Den är, tillsammans med ängsklocka, Dalarnas landskapsblomma. Den har en underart, skredblåklocka (Campanula groenlandica), som framför allt finns i fjälltrakterna.
Dess artnamn rotundifolia kommer från de latinska orden rutundus (rund) och folium (blad), eftersom dess nedre blad är runda.
I sägnernas värld är det blåklockornas uppgift att kalla samman älvorna till sina sammankomster. Människor kan inte delta i de här träffarna, och om en människa hör blåklockorna ringa lär det betyda att ens liv är i fara. Det ska också vara farligt att plocka dessa blommor: om ett barn ensamt vandrade i skogen och plockade en blåklocka, skulle det barnet aldrig ses igen. Om en vuxen plockade en blåklocka, skulle personen vara fast hos en älva för alltid, om den inte blev räddad.
Plockning sker alltså på egen risk, från juli till september.

Brunört Prunella vulgaris
”There is not a better wounde herb in the world” - John Gerard, örtkännare på 1500-talet.
Brunörten är mest känd för sina medicinska egenskaper. Fram till andra världskriget användes den för att stoppa blödningar och behandla hjärtproblem, och dekokter på löven användes till att lindra såriga halsar och inre blödningar. Den används fortfarande som gurgelvatten vid halsont och inflammationer i munnen, och den kan också användas för att rengöra skärsår och lindra mindre brännskador och blåmärken. Den har både anti-inflammatoriska och anti-allergena egenskaper.
Brunört finns i hela landet utom de allra nordligaste delarna, och växer på ängar, vid skogsbryn och i gräsmattor. Den är lätt att känna igen och blommar i juli-augusti, med violetta och ibland vita blommor.

Gulmåra Galium verum
”Oh, Our Lady’s Bedstraw. The most poetic herb.” - Keeping the Faith (2000)
Gulmåran har många användningsområden. Den har använts istället för animaliskt löpe för att få mjölk att koagulera, och torkade och rostade frön från växten har använts som kaffesubstitut (den tillhör samma familj som kaffebusken).
Dekokter på plantan kan användas både om du har svullna ben till följd av ett överflöd av vatten i kroppen, som vätskedrivande medel, och mot nervositet, rastlöshet och irritation. Färsk saft av plantan kan lindra hudåkommor och påskynda läkning av sår. Det sägs också att plantan kan vara bra vid epilepsi, men det är inte vetenskapligt belagt.
Gulmåran luktar riktigt somrigt, lite som honung, och blommar i juni-september. Den är vanlig i torrbackar och ängsmarker.

Gulvial Lathyrus pratensis
”Meadow vetchling looks pretty much like vetch” - Jäniksen vuoksi (1977)
Gulvial är en ört som blommar i juni-juli och kan bli upp till en meter hög. Den är vanlig i hela landet utom i de nordligaste delarna, och förekommer på nästan alla typer av mark, särskilt i ängar, backar och skogsbryn. Gulvial förväxlas ibland med kärringtand, men kärringtanden har inga klängen, ser ut att ha trefingrade blad och dess blommor sitter samlade i flock.
Gulvialen har inte några (än så länge funna) värdefulla medicinska egenskaper, men den lockar till sig fjärilar och har använts som foderväxt.

Gulviva Primula veris

Gökblomster Lychnis flos-cuculi

Kabbleka Caltha palustris

Kråkvicker Vicia cracca

Mjölkört Epilobium angustifolium

Nattviol Platanthera bifolia ssp. bifolia

Nysört Achillea ptarmica

Rödklöver Trifolium pratense

Stor blåklocka Campanula persicifolia

Stormåra Galium album

Strandlysing Lysimachia vulgaris

Strutbräcken Matteucia struthiopteris

Strätta Angelica sylvestris

Sälg Salix capreae

Tibast Daphne mezereum

Hästhov Tussilago farfara
ussil

Ullig kardborre Arctium tomentosum

Vätteros Lathraea squamaria

Åkertistel Cirsium arvense

Älggräs Filipendula ulmaria

Äkta förgätmigej Myosotis scorpioides

Äkta johannesört Hypericum perforatum
|